Tack Japan!

Så var denna episoden i våra liv nästan över. Snart lämnar vi ett olidligt hett Japan för att återigen vandra längst Göteborgs kullerstensgator. Vi som vant oss vid svettiga 32 grader i skuggan kommer troligtvis få en smärre chock när vi kliver ut i den svenska sommarnatten. Men som väl är har vi sol i sinne. De senaste dagarna har varit jättebra, ett värdigt slut på en helt splendid vistelse.

Vi ställde till med stor midsommarfest på ängen nedanför skolan. Vi klippte prinskorvar och rullade köttbullar så det stod härliga till. Vår vän Erik som kom från Tokyo hade med sig sill från IKEA. Win!

Det var svårt att se skillnad på Jessica och cupcakesen, så söt var hon!

I söndags begav vi oss ut på hike. Vi hade ett berg att bestiga, något vi ofta gör annars.

Vi stannade till för att äta matsäcken i skolans stora stuga långt uppe i bergen. Skolan har en anställd som bor i stugan året runt, intressant i sammanhanget är att det inte finns el och att vatten tas från en källa.

Mätta och nöjda fortsatte vi upp mot toppen där denna magnifika syn mötte oss.

Igår höll vi en presentation på japanska, すごいですね！

På eftermiddagen provade vi kimonos

Och på kvällen grillade vi och avslutade med lite härlig lägerelds allsång.

Förunderliga ting

Man har efter ett par månader vant sig vid de konstigheter den japanska vardagen har att erbjuda. Man höjer inte längre på ögonbrynen när en kvinna i full geishautstyrsel kliver på bussen, eller när mannen i sätet bredvid över hela bussen deklarerar att han är full och att man är utlänning. Man har så smått accepterat det faktum att ingen tycks använda deo, det finns en sort och den kostar dryga femtiolappen, den fyller inte sin funktion och den luktar sprit(trots detta lyckas japanerna på nåt konstigt vänster undvika att lukta svett). Man har dock fortfarande inte riktigt vant sig vid japanernas fascination och väldigt speciell attityd till alkohol. Måndagslektionen inleds alltid med frågor om helgens bravader, hur mycket man druckit och om man fortfarande är bakfull. Japanerna är oerhört lättpåverkade och berättar gärna hur många öl de klarar. Det är lite konstigt. Här följer lite fler konstigheter:

Emma i provrummet med den obligatoriska "skydda kläderna från make-up påsen" på huvudet

Rebecka gråter lite varje gång hon ser den här bilden, om hon bara haft plats i resväskan för denna fantastiska "täcke i rockformat"...

Foxy lady...

Svårförklarad bild men vi ska göra vårt bästa. Den lilla gröna flaska var alltså från början lika stor som den gula, båda rymde 500 ml. Detta tills Jessica fyllde den gröna med varmvatten och ställde in den i kylen (ja vi vet inte varför) och nästa morgon hittade den i en visserligen praktisk och söt, men ack mycket mindre storlek. Den hade alltså krymt. Oerhört kul

Final Countdown

Och så var det bara en vecka kvar. Vi har varit rätt dåliga på att uppdatera bloggen det sista, men det har varit mycket både med skola och annat gott. Helgen bjöd på både det ena och det andra. I fredags började skolfestivalen som pågick i dagarna tre. En stor scen där det bjöds på allt från Bingo till transvestittävling var uppriggad utanför vårt dorm. Området framför skolan påminde om skövdes vida kända matfestival, om än lite mindre, med mattält och lottförsäljning i mängder.

Jonas fick rycka in på trummor, trots att han aldrig spelat tidigare. Det klarade han galant, en sann musikhjälte är vad han är

Lördagen bjöd på värme och sol och vi vart så illa tvungna att packa ryggan och åka till närmaste strand. Kaho varnade oss innan för att det skulle vara stenstrand, "inga problem" sa vi och ångrade oss när vi såg de tegelstenar till stenar vi skulle breda ut våra handdukar på. Efter lite ommöblering blev det riktigt bra och vattnet var riktigt behagligt.

Här badar vi i Stilla havet, klicka för att se oss

Vår klippa till dormadvisor Kaho och hennes vän Arika

Även söndagen bjöd på äventyr, ett ganska unikt sådant. Utanför Sapporo ligger den lilla byn Tobetsu. Tobetsu har ett vänortsamarbete med Leksand. De har valt att ta samarbetet på största allvar och har byggt upp ett stort svenskt villakvarter, komplett med falurödfärg och vita knutar. Kul i sammanhanget är att Leksand valt att begränsa sitt engagemang till en liten, bortglömd park, först nu fattar Johan, som är från Leksand, varför den heter "Japanska parken". Bland Sverigefascinerade japaner och ett skraltigt antal svenskar firade vi således den svenskaste midsommar vi någonsin firat på andra sidan jorden en vecka för tidigt.

Aldrig tidigare har vi sett så många svenska folkdräkter på en och samma gång

Johan, med sitt Leksandblod, var hedersgäst och välkomnades varm i spelmanslaget

När vi kom tillbaks efter midsommarfirandet var det dags för avslutningen av skolfestivalen. Skolan hade lagt större delen av årsbudgeten på fyrverkerierna och det var ett riktigt mäktigt avslut.

I måndags åkte vi tillsammans med skolans förstaårselever ut på en tripp för att spela park golf, en japansk golfvariant som är lite av en blandning av minigolf och gammal hederlig golf.

Innan golfen blev vi bjudna på Genghis Khan, en traditionell japansk rätt. Vi, som i vanliga fall, av olika anledningar har svårt för lamm, blev positivt överraskade.

Emma var en hejjare på ParkGolf

En videohälsning från Japan!

Free at last

Så var tentorna avklarade. Senaste veckan har livet på dormet stått på paus. Alla har ägnat sig helhjärtat åt studierna. Vädergudarna valde att lägga alla sina krafter på just tentapluggsdagarna och det var med blandade känslor man varje morgon steg upp ur sängen och drog bort gardinerna för att möta ännu en solig 29-grader-i-skuggan-dag. De flesta valde att ignorera vädret och höll sig inne (veklingar) medan vi kämpade tappert och tog med oss böckerna ut varje morgon, med resultatet att vi nu är 10 nyanser brunare än alla andra (iallafall om man jämför med Johan).

Tentorna gick riktigt bra och efter gårdagens lektion tog vi alla första bästa buss in till stan. Där njöt vi av glass, öl och sol i en park innan vi gav oss ut på shoppingtur. Vi upptäckte en farligt bra secondhand affär, japanerna har tagit konceptet till en helt ny nivå, och ytterligare extravikt inhandlades. Man handlar mest hela tiden, trots att yenen står högt och det ofta är dyrt, men konstigt nog kan man mycket sällan stryka nåt från "måste-köpa-innan-jag-åker-hem-listan".

Just nu pågår sommarfestivalen i stan

En av pluggdagarna smet vi iväg och kollade på "Sapporo Ham Fighters" hemmamatch mot Tokyo. Baseball är jättepoppis här och Japan har, efter USA, världens näst bästa liga.

En smärre missuppfattning. Under hela matchen låg ett omotiverat stort fokus på hemmalagets maskot. Efter matchen köade folk i evighet för att få en autograf av...ja maskoten. Förstår de inte att det är en finnig, sommarjobbande femtonåring som står och svettas i björndräkten?
Förra veckan besökte vi ännu än skola. Vi hade turen att få lyssna till en fantastisk version av supermarios themesong som barnen övat in för vårt besök.

Förresten, vi uppskattar verkligen när ni kommenterar, även om vi inte själva kommenterar på era kommentarer. Så ni vet!

Twilight zone

Nu råder tentaplugg. Sommaren har kommit på riktigt och senaste 7 dagarna har solen skinit och temperaturen legat på stadiga 22 grader och över. Vi har tagit med oss plugget ut till parken nedanför skolan och generat/chockat/behagat förbipasserande japaner med våra bikini klädda kroppar. Här strävar man inte efter att bli brun, snarare tvärtom, det anses fint att vara vit. Man får passa sig när man köper bodylotion eller ansiktskräm, i de flesta finns det lite göttig whiteningeffekt. När solen tittar fram åker långärmade tröjor på och paraplyer fälls upp för att skydda lite extra.

Man träffar många olika typer av människor här i Japan. Många fina, snälla, roliga och rara. Sen träffar man ibland på människor som på ett eller annat sätt utmärker sig lite extra, sticker ut helt enkelt. Denna grupp är större än väntat, större än hemma och lite mer kul:

Är det Arnold månne?

en cool katt i Suzukinos natt

Man hade velat sitta i frisörstolen bredvid när denna kille förklarade hur han ville bli klippt. By the way, whats's up with the dunjacka? Det är ju sommar för bövelen!

Skräckblandad förtjusning hos Sara när denna "heting" hoppar in i bilden

Här däremot råder ren och skär förtjusning, vilken fantastisk man (kvinna?)

I´m a celebrity, take me out of here

Denna veckans torsdag var en väldigt speciell dag. Vi skulle besöka en högstadieskola som ligger i vårt neighbourhood. Förra veckans fredagslektion hade ägnats åt att tillverka namnskyltar, något som väckte förtret hos många, vi är ju trots allt universitetsstudenter och här för att lära oss japanska. Vi instämde, det är ju såklart sant, men innerst inne njöt vi i fulla drag åt att få gå loss med sax, limstift och lamineringsmaskin, särskilt Rebecka som på allvar övervägt att läsa till mellanstadielärare, mycket p.g.a. tillgången på pyssel och långa sommarlov.

stolta namnskyltbärare

Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss av besöket och blev något förvånade när vi klev in i skolans gympasal, och som riktiga kändisar, med allas ögon på oss, fick skrida fram genom elevmassan till de stolar som ställts fram åt oss. Tal på tal hölls till vår ära, både rektorn och elevrådsordförande framförde väl valda ord på stapplande engelska. Det var inte utan att man kände sig lite rörd.

här sitter vi fint uppradade

center of attention

kendo-uppvisning med sting

Vi fick alla en grupp elever att underhålla. Charader och frågestund stod på agendan. Vi gjorde vårt bästa för att besvara frågor som "vilken convenientstore gillar du bäst?" och "vad tycker du om kampsport?". Äntligen fick vi upprättelse för att vi har gult och orange bälte i judo, vem trodde att man skulle få chans att skryta med den lilla rackarn såhär 10 år senare?

Hokkaido Fildotripu

I onsdags klev vi upp tidigt, packade ryggan och klev på den buss skolan hyrt in för vår Hokkaido fieldtrip. Skolan hade slått på stort och bussen var utrustad med bl.a. egen guide, singelsäten och rumpvärme, det sistnämnda inte så användbart såhär i sommartider, men ack så skönt att veta. Under dagen hann vi besöka en rad olika, sköna platser. Här följer en bildkavalkad som mycket väl sammanfattar vår härliga dag:

Vi såg det här fina berget, Hokkaidos Mount Fuji..

...innan vi stannade till vid ett vattenfall där vi fick fylla våra petflaskor med källvatten som smakade mycket bättre än det klorstinna kranvatten man vant sig vid...

...Vi hann få en liten pratstund med de här herrarna...

...innan det var dags att rulla vidare mot nästa anhalt. Här står vi i samlad trupp framför en het källa...

...där svaveldoften inte var att leka med, stanken av ruttna ägg låg tät redan i bussen när vi svängde in framför källan. Daniel som har svårt för just ägg vände halvvägs fram till källan och satt ensam i bussen medan vi andra bekämpade kräkreflexerna...

...Sen var det dags för onsen bad. Denna gången i gemenskap, både män och kvinnor, därav dessa Flintstone inspirerade klädnader. De fyllde sitt syfte tills de blev blöta och smet åt lite varstans och lämnade mindre än önskat åt fantasin...

...Man blir väldigt varm av att bada onsen, därför kan det behövas en glass. Detta hade våra lärare koll på och innan bussen styrde hemåt stannade vi till vid en glassfabrik.

Life will smile for you

Så vart det helg igen. Herrejösses så fort dagarna flyter förbi här i Japan! I fredags orkade vi inte göra så mycket mer än att gå ner till vårt stamhak och käka sushi på löpande band. De yngre, virilare, tog sig vidare ut i natten på karaokekväll medan vi lite "mognare" gick hem och kollade på en gammal klassiker, Rocky. På lördagsmorgonen vaknade vi, pigga och utvilade och begav oss ut på en promenad i solskenet. Kunde inte undgå att smita in på hundra yen affären och gick fullkomligt bananas bland allt billigt skräp. We are still lovin' it och förstår inte hur vi ska klara oss utan dessa fantastiska butiker när vi om en månad återvänder hem.
Efter att ha lassat av våra "saker vi inte visste att vi behövde till ett pris vi inte kunde motstå" var det dags för fotbollsmatch. Det blev en mycket spännande och svettig sådan, sen grillade vi. Vi fixade egna supersmarriga kycklingspett och lyxade till det med Rosé.

spettigt!

tuffa brudar

J and J

Det är lite konstigt här i japan, vissa saker som man kan tycka borde vara billigt (ris, gul lök, inhemsk öl) kostar en förmögenhet medan andra är oerhört prisvärda (converse, snacks, importerat vin). Det är dessutom så att priserna inte skiljer sig nämnvärt mellan 7 eleven vid skolan och stormarknaden, vi har tom. hittat produkter som är billigare på sleven. Hur går det ihop månntro?

Framåt kvällskvisten bar det iväg downtown och vi dansade som alltid natten igenom till mycket bra musik. Det ska de ha japsarna, DJ:a det kan de! Nu kanske ni tänker att var det inte precis detta vi gjorde föregående helg? Och jo, varför inte köra på ett vinnande koncept? Vi bytte dock klubb denna gång.

Erik förlorade i rysk roulette och fick se ut såhär. Vad Daniel sysslar med är fortfarande oklart

Bakom Jessica skymtar en väldigt underhållande dörrvakt som när han inte pratar i sitt madonna headset, utför nån sorts robotdans

Bling Bling, money ain't a thing

Igår var en superduperdag! Vi var lediga, som vi oftast är på torsdagar, och större delen av gänget begav sig till ett outletcenter en bit utanför stan. Vi passade på att få lite alonetime med Johan och spenderade istället dan inne i downtown, Suzukino. Man skulle kunna tro att det skulle vara lite tråkigt för Johan att som ensam karl traska runt en hel dag i butiker, men icke sa nicke, är det nåt den mannen är bra på så är det att ge klädråd och uppmuntra till konsumering. Johan är numera alltid välkommen att följa med på våra shoppingturer.

Redo att ta oss an Suzukino
©Johan Andersson

Man har en förkärlek för allt som glimmar och är gulligt. Här finns "pimpbutiker" där man lämnar in sin mobil eller plånbok för att få den uppdaterad.
©Johan Andersson

Vi sprang på Jonas. Tillsammans begav vi oss till en second hand affär där Jonas hittade detta skärp. Vi skrek att han inte var välkommen in på dormet med det runt midjan och att Michael Jackson är död. Han köpte det ändå. He doesn't bow for no one.

I Japan är det jättepopulärt med spelhallar och i vart och vartannat gathörn lockar de dygnet runt in folk med sina neonljus och gossedjur i mängder. Vi, luttrade ekonomer som vi är, förundras gång på gång över hur verksamheten kan gå runt, det finns ju så många och varför vill man egentligen spela gång på gång när man bara vinner gossedjur alternativt choklad, värd mindre än de 100 yen du stoppat in i maskinen? Vi kände att vi ville fördjupa oss i detta och utförde därför igår en fältstudie i ämnet. Variationen på maskinerna var stor, vi var mycket imponerade av utbudet som erbjöds. Vi fann bl.a ett mariocart spel som fångade vårt intresse. Emma och Johan fick agera testpiloter när vi undersökte huruvida funktionerna skiljde sig från de som spelet hemma på dormet besitter. Det blev en jämn match som Emma gick segrande ur.

värdig vinnare

Yoshi

sötkorvar
©Johan Andersson

Något man gång på gång stöter på här i "den uppstigande solens rike" är killar i ytterst fascinerande utstyrslar. Nerifrån och upp innebär detta:

1. Tre storlekar för stora/spetsiga cowboyinspirerade skor
2. Lågt skurna, tajta, utsvängda jeans, gärna i en iögonfallande ljus tvätt
   
3. Ett "flashigt" skärp, hårt åtdraget kring den ickebefintliga midjan
4. En ful skjorta, som hämtad från ett torgetstånd
5. En massa onödig bling bling runt halsen
6. Som glasyren på kakan, en frisyr utan dess like. Ingen annanstans i världen är denna frisyr modemässigt riktig. Det är som en blandning mellan en punkares tuppkam och en "dust it" reklam, så mycket volym. Men här i Japan, i landet som aldrig upphör att förvåna, är dessa herrar tydligen " to cool for school". De kallas för Hosts och är t.o.m så tuffa att tjejer betalar för att få synas med dem ute på stadens barer.

snyggisar