Tokyolicous!

Vi har nu, efter en omtumlande, fantastisk och alldeles bedårande vecka, lämnat Japans huvudstad bakom oss och installerat oss på campus i Sapporo. För alla er som aldrig haft den stora glädjen/äran att få vandra längs Tokyos skinande rena gator vill vi nu dela med oss av våra erfarenheter.

Vårt första möte med Tokyo blir som väntat omtumlande. En överraskande, men ack så välkommen hetta möter oss när vi tar våra första steg ut på perrongen på Shinjukus tunnelbanestation. När vi kliver ur taxin framför vårt lägenhetshotell börjar svetten att rinna, dock inte pga den stekande solen. Tvivlet växer sig starkt, frågorna hopas. Varför har inte hotellet någon skylt? Varför står det "Dancestudio" på receptionsdörren? Har vi kommit rätt?

Vi har kommit rätt. "Don´t mind the laundry on the floor, I´ll clean later" skriker den stressade japanskan till Johan innan hon kastar över nycklarna till oss och förklarar att vi har pandarummet en trappa upp och att hon är tillbaka om 45 minuter då hennes danslektion är över. Herrskor i hallen, halvfulla schampoflaskor i badrummet och ett fläckigt leopardpåslakan bidrar till att vi efter en kort överläggning beslutar oss för att hitta ett annat boende.

Vi besparas från ytterliggare obehagliga överraskningar och resterande dagar överträffar alla förväntningar.

Tokyo by night

En teceremoni i all sin enkelhet

Låt er icke luras. Det är inte så gott som det ser ut

På Izakaya, japans kvarterskrog

Ja ni ser ju själva. Herren cyklar Tokyos gator runt med en kanin i cykelkorgen. Passar på att visa upp den vid övergångstället. Gulligt tills han utbrister "oishii desu", jättesmaskig!


Affärsmän viker sig dubbla av skratt och en äldre kvinna cyklar nästan in i en betongpelare.
Var det frukostätandet på allmän plats eller västerlänningarna månntro? Eller kombinationen?

Rebecka får för sig att hon ska pröva en cigarett, slutar lite sisådär

Utanför shinjukupark

Utanför glasögonaffären på hörnet står en man och rappar om diverse optikrelaterade produkter. Samtliga fyra dagar, vid vitt skilda tidpunkter står han där. Linsvätska, glasögon, putsduk... Måste vara världens mest otacksamma jobb, hur gick anställningsintervjun till? Och vad händer när han blir sjuk? Måste någon av de andra anställda hoppa in, och vem är i så fall kvalificerad nog?

Under den dryga vecka vi hittills spenderat i Japan har ett flertal funderingar väckts. Då de är rätt många väljer vi att redovisa dem i punktform. Vi ber er allra ödmjukast att om ni sitter inne med svar på någon av dessa frågor kontakta oss. Vi avser dock ägna en stor del av vår vistelse i att fördjupa oss i nedanstående fenomen.

• Hur kommer det sig att gatorna är skinande rena trots att avsaknaden av papperskorgar är nästintill total. Vi såg en kvinna plocka upp sin hunds avföring och utan tvekan stoppa ner bajspåsen i sin designhandväska. Är det så man löser skräpproblematiken som kan uppstå i miljonstäder, och isåfall, hur ser handväskan ut vid dagens slut?

• Varför hittar inte taxichaufförerna och varför använder de inte den obligatoriska GPS:en?

• Hur har man råd att ha så många tillsynes onödiga anställda? Är det verkligen nödvändigt med tre personer som ber förbipasserande akta sig för bilen som är på väg att köra ut ur parkeringshuset? Och hade man inte klarat sig utan den person som bugar och säger tack när man lämnar tunnelbanestationen? Kanske är detta Japans sätt att hålla sysselsättningen uppe.

• Vart går egentligen gränsen mellan gulligt och porrigt? Väldigt oklart, men kjolarna är oerhört korta oavsett väderlek. Och vad är det som är så lockande med tecknad porr att det ingår i 7elevens standardutbud?

• Hur kan japanerna vara så förbaskat väluppfostrade och timida? De ställer sig snällt i raka led i kö till tunnelbanan under värsta rusningstrafik och kriminaliteten är i stort sett obefintlig. I världens största stad promenerar gemene man runt med designplånböcker stora som tegelstenar uppstickande ur bakfickan. Det är fint att se.

• Varför pratar man inte om den utbredda vardagsalkoholismen? Att efter en 12-timmars arbetsdag gå direkt till Izakayan/karaokebaren, supa sig full, spy och ta en liten powernap på bordet kan ju inte vara hälsosamt i längden. Tråkigt att se.
  
  

Världens mest trafikerade övergångsställe, här skulle du trivas Catta!